2010 har varit ett bra år för dem som gillar shooters, ett flertal FPS och 3:e persons shooters (3PS) av hög kvalité har levererats och jag finner att välja en av dem är långt från enkelt. På FPS-sidan började året starkt med Battlefield: Bad Company 2, för att sedan följas av Singularity, Quake Live, Halo: Reach och Call of Duty: Black ops. 3PS-utbudet har varit något mindre överväldigande, men titlar som Transformers: War for Cybertron och Vanquish förtjänar absolut att nämnas. Det som i slutändan avgör mitt val är huruvida spelet erbjuder tillräckligt varierade spellägen för att hålla i längden och om kan stå på egna ben. Jag ska villigt erkänna att den shooter som jag spelat mest i år är Black ops, men detta enbart för att jag känner andra som gör det. Det spel som jag hade roligast med och som jag önskar mig att få spela mer av, och som därför får min röst som årets shooter, är Halo: Reach.
Det är svårt att slå Reach i termer av innehåll. En i min mening minnesvärd kampanj med möjlighet för co-op, ett flerspelarläge med många varierade spellägen och dessutom en väldigt imponerande baneditor (Forge World) kan hålla spelare sysselsatta i många timmar. På ett rent personlig plan trivs jag väldigt väl i Halos universum. Det är vackert, episkt och inspirerar min fantasi på ett sätt som konventionella krigsshooters inte gör. Att få uppleva den i co-op är också något som jag verkligen uppskattar, och har gjort sedan första Halo-spelet kom ut. I flerspelarlägena känns det som ett helt annat spel än de militärshooters som konkurrerar om titeln, och fast än jag måste bekänna en viss kärlek till Call of Duty-serien, kvarstår det faktum att Black ops inte direkt gör några revolutionerande förändringar. Reach är en milsten i Halos tidslinje, det sista Bungieutvecklade spelet, och i min mening det bästa av dem alla. När vännerna migrerar vidare från Call of Duty (jag misstänker till Vietnamns djungler) kommer jag följa efter, kanske för att aldrig återvända, men jag är säker på att jag kommer att återvända till Reach.
Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets shooter’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.
Bra val. Även om jag inte ger mycket för kampanjen i form av berättande och liknande, är själva gameplayet superbt.
Märks att de hållit på ett tag
Halo: Reachs multiplayer trivs jag mycket bättre med än den i Halo 3, även om man har spenderat en himla massa tid med den också i sina dagar. Älskar framför allt att spela Team SWAT, när man väl kommit igång känner man sig sjukt farlig och det är kul när man lyckas sätta Double och Triple Kills genom några enkla skott i motståndarnas huvud, när man själv egentligen också är lika utsatt. Känns mäktigt. Nu när jag tänker efter så är nog Reach det spel med multiplayer jag trivs allra bäst i, tätt följd av Bad Company 2. Men inget av de båda var årets shooterspel.
Året började ju för övrigt starkt redan i februari, i och med Bioshock 2, inte först i mars när BC2 dök upp! Just sayin. ^_~
BioShock 2 har jag faktiskt inte spelat, men det är säkert ett jättebra spel också. Dock får jag väl säga att jag har lite svårt med själva gameplayet i BioShock-spelet (de rent shooter-mässiga sakerna) så jag håller nog fast vid Reach.
Multiplayer kan jag förstå, men som singelplayer kampanj kändes det oinspirerat och lite små tråkigt…
Jag tänker att det är något av en smaksak, i Reach är narrativet mindre explicit än i t.ex. CoD Blops, vilket passar mig bättre ur gameplayperspektiv.